När ångesten sköljer över mig

Lite ödesmättad titel på inlägget kan tyckas men det beskriver känslan jag ofta får. Jag har nu lyckats samla på mig rätt många levnadsår på denna jord. När jag summerar vad jag hittills har åstadkommit så är det på det stora hela ett lyckat liv. Kanske inte fantastiskt men ändå lyckat. Även ett lyckat liv kantas dock av misstag, felsteg och ånger, vad vore det för liv annars?

Det är dessa misstag, felsteg och ånger som då och då flyter upp i mitt medvetande med mer eller mindre bra tajming. Det kan vara minnen av något jag sa i vredesmod till någon jag älskar. Ett utfall som jag nästan ögonblickligen ångrar att jag gjort. Det kan vara val jag gjort eller avstått från att göra tidigare i livet som jag nu ser tillbaka på med ånger. Det kan som ni förstår vara både högt och lågt.

Det kan enklast beskrivas som att jag står i vattenbrynet med ryggen mot havet. Inte ett moln på himlen och dagen ser ut att utvecklas bra. Så plötsligt, från ingenstans så träffas jag av en våg med iskallt vatten över skuldrorna och utan att kunna hindra det väser jag fram ett "Nej men..." eller liknande. 

Akutåtgärden blir då att med en ramsa eller liknande knuffa ut det besvärande minnet ur mitt medvetande. Efter en liten stunds mässande är allt över och jag står åter i vattenbrynet vid ett lugnt hav och låter tankarna vandra fritt. 

Trevlig helg!

Bygga företagskultur

Ännu en tidig morgon trampar jag in till kontoret för att jobba, teambuilda och utveckla företagskulturen hos min arbetsgivare. 

Man måste sitta i kontorslandskap för att göra detta förstår ni. 

Varför trampa in så tidigt, då är väl ingen där? Jo det är för att jag skall hinna få klart de mest tidspressande arbetsuppgifterna innan själva kulturarbetet påbörjas.

Strax efter åtta på morgonen droppar de flesta andra kollegorna in på kontoret. Nu är det dags att teambuilda! Det brukar gå till på så sätt att man samlas lite i grupper och pratar om exempelvis helgen som varit, eller hur gårdagens match gick för favoritlaget. Om möjligt så skall helst sådana här kluster försöka bildas runt eller åtminstone nära någon eller några som försöker vara så där gammaldags produktiva med mer handfasta arbetsuppgifter.

Nu är klockan nästan nio på förmiddagen och de sista kollegorna dyker upp, ni vet de där som ändå alltid verkar stressade och vanligtvis måste gå från kontoret lite tidigare. De jobbar säkert ikapp det på kvällarna. 

Efter en halvtimmes teambuilding så brukar cirka 80% av oss ta på sig någon form av brusreducerande hörlurar och påbörja arbetsdagen med att hugga in på backloggen. De övriga 20% brukar dra vidare och sprida ut sig på fler avdelningar och bygga på företagskulturen genom att diskutera vilken serie på Netflix som just nu är mest sevärd. 

Under dagen går man några vändor till det berömda vattentornet/kaffemaskinen och vad ser man där? Teambuilding och företagskultursuppbyggnad så klart! Visst det verkar alltid vara samma människor som står där och bygger företagskultur med hjälp av ränte- och elprisdiskussioner.

Klockan har nu börjat närma sig 17:00 och det är åter dags att trampa hem. Lite trött är man och det brusar lite inne i huvudet efter all teambuilding men lite snett regn i kraftig motvind brukar pigga upp.

Dagen efter är det en sådan där dag då jag jobbar hemifrån. Det gör det lite svårare att delta i både teambuilding och att bygga företagskultur. Det brukar innebära att hela dagen ägnas åt att utföra mina arbetsuppgifter istället. Visst den ökade produktiviteten går ut över både teambuilding och företagskulturen men snart så trampar in till kontoret igen och fortsätter bygga.

OBS! Inlägget kan innehålla spår av ironi och en del raljerande. Jag är faktiskt riktigt nöjd med den hybridlösning som min arbetsgivare erbjuder mig.

Trevlig söndag!

Semestern är död, länge leve arbetslivet!

Vad var det som hände!? Jag gick ju precis på semester, satt på en uteservering vid vattnet med en skummande öl på bordet framför mig. Solen sken ikapp med mitt leende och jag såg framför mig sex(6!) veckors båtliv, strandliv och en hel del dekadens där emellan. Nu sitter jag här sex(6!) veckor senare och leendet har för länge sedan försvunnit från mitt ansikte.

Under min semester blev det hela tre stycken badturer med båten vilket måste vara något slags bottenrekord. Inte nog med att det regnat nästan varje dag under juli, de dagar då det har varit någorlunda klart väder så har det blåst rejält. Jag har länge tyckt att det blåser mer nuförtiden än när jag var en liten grabb men denna sommar har varit exceptionell tror jag. Inte ovanligt att medelvinden legat på 15 m/s eller mer och upp emot 20 m/s i byarna. Just blåsten har jag märkt av även på mina dagliga löprundor där det stundtals har varit rena hinderbanan för att ta sig över/runt fallna träd. Även diverse nya vattenhinder har ju ställt till det lite.  

1/3 av min båtsemester

Av lite varierande orsaker så bestämde vi oss för att stanna i Sverige denna sommar. Den svenska sommaren är ju så fin så den vill man ju inte missa. Istället blev det lite resande inom Sveriges gränser, en skåneturné närmare bestämt. En riktigt trevlig landsända om jag får säga det själv. 

På väg ner så stannade vi till och åt lite lunch på Holy Smoke. Ett ställe jag varmt kan rekommendera för er köttätare. Vegetarianer göra sig icke besvär tror jag.

Spicy bacon

Brisket

Väl nere i Skåne så blev det besök i Tomelilla, Ystad, Smygehuk och Trelleborg. Säga vad man vill om denna sommarens väder men när vi var i Skåne så hade vi i alla fall tur med vädret.

Ale stenar

Glimmingehus

Stenshuvuds nationalpark

Smygehuk

Börsen har varit ganska tråkig under min semester med mycket varannandagsväder. Ena dagen går det upp och andra dagen går den ner. Den går hit den går dit den går runt en liten bit.... 

Kollar jag värdeutvecklingen på just min portfölj under de sex veckor jag haft semester så slutar den lätt negativt med -1,3%. Transaktionsmässigt så har jag inte direkt legat på latsidan med 36 köp under perioden och nio sälj. Det har varit en del korta affärer som drar upp antalet transaktioner och där en köp/sälj var en arbitrageaffär i Investor A/B där läge uppstod att byta in sina B mot A.

Bytt är bytt

Nåväl, nu står snart hösten i farstun och vill ha uppmärksamhet. Som vanligt gäller det att leta efter ljusglimtarna i höstmörkret och några sådana kan ju vara att utdelningssäsongen åter tar fart och att grytsäsongen börjar på allvar. Visst jag har väl smygätit någon gryta här och där även under sommaren men snart kan man stå rakryggad när man basunerar ut i grannskapet vad som vankas till middag.

Trevligt arbetsliv på er!

Veckan som gick

November månad är här! En månad fylld av mörker, minnen och till viss del sorg och saknad. Saknaden gör sig lite extra påmind just denna dag varje år. Det är Alla Helgons Dag i dag och den ägnas bäst åt att vandra utmed minnenas allé medan man besöker dem man förlorat. Smärtsamt och kanske hjärtskärande men ändå nödvändigt på något vis. 

Lilla mamma

När det gäller börsen så gick veckan lite för fort för mig. En gammal (nåja) gubbe hinner inte alltid med att göra sina transaktioner som planerat. Köplusten brukar dessutom lugna ner sig lite om börsen är stabil eller stigande. Inte en enda köp- eller säljtransaktion denna vecka alltså.

En knappt mätbar värdeminskning på -25.016 kronor eller -0,15% registrerades under veckan. Det sammanlagda portföljvärdet är i skrivande stund 16.605.485 kronor varav 347.000 kronor i kassan. 

Trevlig Alla Helgons Dag!

Veckan som gick

Börsveckan är slut och den har varit relativt händelselös för mig. Det mest exalterande som inträffade var väl att avanza äntligen fick tummen ur och återbetalade den dragna källskatten för 2019. För mig innebar det endast ett litet tillskott på cirka 4.300 kronor och den pengen åkte rakt ner i skuldhålet jag grävt. Belåningsgraden har sänkts ytterligare trots att portföljen tappat lite i värde under veckan. Tack vare diverse utdelningar och återbäring så sjönk belåningsgraden till 0,46%.

Inga köp har alltså genomförts denna vecka vilket är lite trist men det är ingen idé att forcera fram köp när man ändå har en liten portföljskuld att beta av.

Det sammanlagda portföljvärdet är nu 18.127.378 kronor vilket ger en minskning mot föregående vecka på 65.098 kronor eller -0,4%. 30% av det tappet kan jag tacka Kindred för. Likt en örfil från Will Smith så dammade Kindred in en vinstvarning i fredags rätt i nyllet på mig och andra aktieägare. 

Trevlig helg!

Något så ovanligt som söndagsångest

Igår hade jag en väldigt harmonisk och avslappnad söndag. En sådan där dag helt utan måsten eller av mig själv påtvingade uppgifter. Som tvåbarnsfar, äkta hälft och husägare så lär man sig uppskatta och ta tillvara sådana dagar. Kanske minns man dem från sin ungdom innan allt det där ovan hände? Var det inte fler av dem då tänker man när man sitter där i fåtöljen och funderar? 

Jovisst var det fler av dessa dagar när man var yngre innan allt det där ovan kom. Vad gjorde jag egentligen av dessa dagar? Slösade jag upp dem eller fyllde jag dem med någonting meningsfullt? Jag borde ta tillvara på en sådan här ledig dag. Vad gjorde jag egentligen i min ungdom med sådana här dagar funderar jag vidare. Kanske erinras jag något jag gjorde just en sådan här dag och tänker att jag kan kanske göra det igen? Nej det passar sig inte, jag är för gammal svarar jag mig själv avfärdande.

Kanske måste jag inte fylla dagen med någonting? Gör jag det så kanske det inte förblir en sådan där dag längre. Då är det bara ännu en dag i raden av alla andra dagar. 

 

Som vanligt när jag känner en viss beslutsångest eller har målat in mig själv i ett funderingshörn så går jag till min fru och rådfrågar henne. Min fru har mångårig erfarenhet att hantera både mig och mina funderingar och vet vanligtvis hur jag skall ta mig ur dem.

En lika genial som enkel plan presenterades.

- "Kan vi inte åka in till stan och sätta oss på ett café?"

Inga fler funderingar

Att sitta och samspråka med min fru och son över en fika på Mr Cake fyller mig med en meningsfullhet som nästan ingen hussyssla någonsin skulle kunna göra. En känsla av sammanhang, att man betyder något och gör skillnad för någon. En riktigt härlig känsla.

Känslan satt kvar långt in på kvällen men när läggdags närmade sig och måndagens förpliktelser och måsten fyllde mina tankar så kom jag på mig själv med att önska att jag kunde spola tillbaka dagen för att få chansen att uppleva den igen. Att förlora den där söndagsharmonin fyllde mig med ett obehag. På måndag morgon skulle just den känslan vara borta och ersatt med andra. 

Är det detta obehag som äkta FIRE-aspiranter känner varje söndag? Kan det vara så illa att jag närmar mig den punkten själv?

Veckan som gick - Tomterally

Ännu en vecka har förflutit helt fri från aktieköp och inga försäljningar har skett heller. Börsen verkar dock ha klarat sig bra utan mina transaktioner då vi fick ett litet tomterally så här precis innan jul. 

Jag börjar åter närma mig tidigare ATH-nivåer men än saknas ynka procenten för att nå ända fram och förbi. Jag har varit nära förut kan tilläggas. Veckan slutar på ett rejält plus och ökar värdemässigt med 481.270 kronor till 19.412.997 kronor eller +2,5%.

YTD har portföljen nu avkastat 4.857.708 kronor eller +33,4%. Helt fantastiska siffror för att vara en väldiversifierad gubbportfölj kan jag tycka. Det skall bli mycket intressant att sammanställa detta årets bokslut. Kan jag hoppas på en liten mellandagseufori på börsen så att jag passerar en avkastning på jämna femmiljonen?

Ytterligare några utdelningar har trillat in denna vecka och om jag inte missat någon så bör endast en utdelning kvarstå och det är från Cibus. Enligt kalendern så delar Brookfield-bolagen ut på nyårsafton men pengarna trillar in ett antal dagar in på det nya året och får således inte vara med i årets bokslut. Lite retsamt är det att netto verkar utdelningarna stanna på 297.000 kronor. Nåväl, det finns värre saker att reta sig på.

God jul vänner!

Veckan som gick

Arbetsveckan har varit helt sjuk och ingen tid eller ork har funnits för vare sig egna aktieaffärer eller ens läsa om andras aktieaffärer på diverse bloggar.

Utdelningar är den sanna passiva inkomsten. De skiter i att jag drunknar i jobb, de fortsätter bara att komma. Likadant är det när jag vältrar mig i fritid likt en lycklig gris. Inga beslut behöver tas av mig om och när det är lämpligt att avskilja likviden från bolagets kassa och dela ut, beslutet är redan taget utan att jag ens behövde bry mig. Så sent som för några minuter sedan ljöd senaste aviseringen från Avanza. Prudential Financial Inc vill tydligen dela med sig av de fina vinsterna. Inte mig emot, att automatiskt ta emot pengar digitalt har jag alltid tid till.

Portföljen backar med 196.500 kronor och landar på 18.931.727 kronor. Ett tapp på -1%. 

Trevlig helg!

Veckan som gick - köpen som uteblev

Idag har sonen en fotbollscup och det regnar inte ens ännu! Tack och lov så blåser det 15 m/s i medel och 19 i byarna så vi som står vid sidlinjen inte blir allt för bortskämda.  Det har varit en mycket hektisk jobbvecka och jag har tyvärr inte orkat sätta av någon tid för nya inköp. Inte ens en liten etf har jag orkat köpa.

Nåväl veckan slutade på ett rejält plus den här gången och då får man glädja sig åt det istället föf att gräma sig över missade inköp. 

Det sammanlagda portföljvärdet är i skrivande stund 18.095.208 kronor varav 327.000 kronor i kassan. En ökning med 562.882 kronor eller +3,2%. Jag får passa på att säga hej till 18 miljoner igen. Vi får se hur långvarigt mötet blir den här gången. 

En del kanske förfäras över ett portföljvärde som svänger med över miljonen på bara en handfull veckor. En förståelig reaktion kan jag tycka men inget jag själv känner. Portföljen har svängt förr och den kommer att svänga igen. Det viktiga att komma ihåg är att tänka rationellt när det svänger som mest. Inga panikförsäljningar!

Trevlig helg!

Utdelningar i augusti

Sommaren är död! Länge leve hösten! Nej vänta nu lite, jag hoppas ju att hösten blir kortlivad och övergår i vinter tämligen tidigt. Nåväl det går inte att vrida tillbaka klockan och lika bra är väl det. Att tvingas återuppleva den här politiska sörjan en gång till är inget jag önskar. Nej nu blickar vi framåt mot nästa val och hoppas att det rättar till sig efter det. Jag är inte jättehoppfull till det men vad annat kan man göra? Först skall ju budgeten igenom riksdagen och faller den så faller regeringen och så börjar vi om igen...

Sommaren har för mig personligen varit god, kanske lite för god kan jag tycka när jag ser mig själv i spegeln. Det är inte bara portföljerna som har gått upp om vi säger så. Trenden de senaste två veckorna ser dock lovande ut. Inte för portföljerna men för min kroppsvikt. Mycket mindre kaloririk restaurangmat med god dryck till och mer hemlagat vegetariskt med vatten till. Som brukligt inleder jag en vit månad nu när sommaren är över. Det kommer göra susen för både kroppshyddan och karaktären. I mitten av sommaren så lade jag till ett förbehåll där jag skulle får göra avsteg från min vita månad om portföljvärdet går över 20 miljoner. Då skulle jag få lov att öppna min redan inköpta Champagne. Tack och lov verkar det inte bli några problem.

Nu tittar vi på utfallet för augusti månads utdelningar.

AT&T - 3.115 kr

Cibus Nordic Real Estate - 810 kr

Nederman Holding - 700 kr

Northwest Healtcare - 652,50 kr

Main Street Capital - 708 kr

 

Sammanlagd utdelning för augusti månad blev 5.985,50 kronor brutto. Så små summor finns inte! utropar ni antagligen? Jo det finns det och förra årets utdelningsskörd för augusti var ännu magrare. Då fick jag endast 2.710 kronor. Jag är vanligtvis inte så noga med när på året jag får mina utdelningar så detta är inget jag aktivt kommer försöka justera upp men jag hoppas att jag råkar åtgärda det av misstag eller liknande. 

YTD har jag nu tagit emot 221.771,59 kronor netto (285.056,38 brutto). Jag har inte gjort någon prognos för helåret men nog skall jag slå 250k netto i alla fall. Utslaget på tolv månader skulle det ge mig >20 netto varje månad vilket naturligtvis är trevligt.

Augusti månad slutade med en mindre nedgång för mig. Det sammanlagda portföljvärdet var vid månadsskiftet 18.699.601 kronor vilket är en minskning med 1,7%. Till stor del har jag investmentbolagsfrossan att tacka för den nedgången, så tack för den. Jag är fortfarande upp YTD 28,5% så någon bitterhet har inte infunnit sig ännu.

Trevlig fortsättning på veckan!

Varför slutar du inte jobba?

Det har hänt några gånger att jag fått frågan; varför fortsätter du jobba? En bra fråga tycker jag. Inte minst därför att jag har ställt mig själv just den frågan ett stort antal gånger. 

Frågan hamnade lite i ett annat ljus härom veckan då jag insjuknade och forslades per ambulans till Sahlgrenska sjukhuset med befarad stroke. När man ligger där ensam på britsen och mår pyton så dyker en hel del mörka tankar upp i hjärnan. Jag kan dock inte dra mig till minnes att jag någon gång under dessa dagar och nätter önskat att jag slutat lönearbeta tidigare. Konstigt. Jag uppskattar uppenbarligen min fritid men jag verkar inte vara beredd att lämna min ménage à trois som jag har tillsammans med jobbet och min fritid. Efter ett par turer i hjärnröntgen, en åktur i magnetkameran och en faslig massa kognitiva tester så bedömdes jag lida av det betydligt mindre allvarliga Vestibularisneurit (virus på balansnerven). Efter fyra nätter på sjukhus är jag nu utskriven och tillbaka hemma och tacksam för det, men frågan kvarstår ändå. Den ligger där och gnager och skaver. 

För mig tror jag inte det finns ett enskilt svar på frågan utan ett helt batteri av tvivel och rädslor som tvinnas ihop till en rejäl tamp. Där ena ändan sitter fast i arbetslivet och den andra ändan i mig. Jag skall försöka dissekera de delar jag kan komma på. 

Rädsla

Jag är lite av en trygghetsnarkoman. Jag vet vad jag har men inte vad jag får. 

Ekonomi

Jag får nog anses ha en ordentlig portfölj att leva på och med min frus portfölj tillsammans med ett lågbelånat hur (<30%) så ser det ljust ut. Men det är ju just nu. Vem vet vad som kan hända inom en snar framtid. Börsras, nya pandemier och för att inte tala om vad våra politiker kan ställa till med. Jag faller tillbaka på rädsla för det okända.

Tristess

Vad skall jag göra om jag inte jobbar? Jag är en mycket tråkig person och risken finns att jag letar upp en favoritvägg här hemma och sätter mig för att stirra in i den tills det är dags att helt checka ut.

Barnen

Det kanske är lätt att säga nu när de bor hemma att de minsann får klara sig själva när de flyttar hemifrån. Men kommer det vara så lätt i realiteten när det är dags att skaffa boende på Göteborgs inte helt fungerande bostadsmarknad? Troligtvis kommer jag stå där som Oprah och skrika.

Hustrun

Vi har inte direkt pratat om att avsluta arbetslivet i förtid och leva på kapitalet. Jag misstänker dock att hon nog också vill sluta jobba om jag gör det. Hur skall det gå? Kanske har hon stått ut med mig i alla dessa år just för att vi åker åt varsitt håll och är ifrån varandra större delen av dagen. 

Som ni märker så bottnar alla frågeställningar i rädslor för vad som skall komma härnäst. Men var finns viljan? Mitt medvetande vill inte sluta jobba men mitt undermedvetande verkar vara beredd, men vad vill jag? I gårdagens Ekonomibyrån på SVT så sa Simon Blecher något som jag tyckte passade in på mig och min inställning; "Jag är alltid skeptisk men alltid fullinvesterad.".

Jag vet inte hur ni tycket detta gick men själv blev jag inte mycket klokare. Det får blir några år till i arbetslivet för att fundera ut vad jag vill. Det är nästan lite komiskt men i samband med att jag blev utskriven så noterade jag ännu ett nytt ATH i portföljen. Det sammanlagda värdet var då 16.848.253 och riktigt nära en ny miljonnivå. Sedan dess har vi åkt rejält kana utför, inte minst idag. 

Många har sagt det men kanske är det inte alla som förstått budskapet. Hälsan är viktigast. Ta hand om er!

Ett välstånd byggt på en tragedi

Hur sjutton skrapar man ihop så många miljoner kanske ni undrar? Ja om sanningen skall fram så undrar ibland även jag det. Behöver man ärva familjeförmögenheten eller kanske utveckla en app som sedan kan säljas av för miljonbelopp? En del människor startar företag i unga år som sedan kultiveras och säljs av när det är livsdugligt och får på så sätt en stor påse pengar. Sedan har vi den väg som de flesta svenskar verkar tro leder till miljonerna, nämligen Lotto, Stryktipset eller Trav. 

Ingen av ovan nämnda vägar valde jag, även om jag faktiskt haft 13 rätt på italienska stryktipset för många år sedan. Nej grunden till mitt ekonomiska välstånd var inte en grund som jag valde utan som ödet valde åt mig. Några månader innan min tioårsdag så förlorade min mamma kampen mot cancern. I samband med att jag blev moderslös så löste någon form av livförsäkring ut och pengarna sattes troligen på ett räntekonto under ett vakande öga från en god man. Där låg de och förräntade sig, ja på den tiden fanns det fortfarande något som hette inkomstränta, och väntade på att jag skulle fylla 18 år. 

Under mina uppväxtår efter att mamma gått bort så var jag mycket med min mormor och mina farföräldrar och det var framförallt min farfar som skapade ett aktieintresse hos mig. Han hade lite aktier själv och även Premieobligationer, vilket jag så här i efterhand tycker är lite lustigt. Min farfar avskydde all slags spel och dobbel men när det var dragning på hans serier då spände han öronen kan jag lova. Det var farfar som hjälpte mig att som omyndig köpa mina första aktier. Som jag minns det var det ett knippe fastighetsaktier men jag kan inte komma ihåg vilket bolag de var. Kanske sitter köpnotan i någon pärm uppe på vinden. Tiden efter det blandades av fler köp i fastighetsbolagen men också de riktigt stora industribolagen Volvo och SKF.

Så kom då 18-årsdagen till slut. Förutom att jag erövrade mitt självbestämmande så fick jag även kontroll över det konto där pengarna från min mammas livförsäkring låg. Summan jag fick ut var cirka 100.000 SEK, ingen förmögenhet ens i början på 90-talet men en bra grund att stå på. Det som räddade mig från att som nyrik 18-åring ta pengarna och ge mig ut på en jorden-runt-resa var nog de ekonomiska lärdomar jag fått med mig från min farfar och den gnagande otrygghetskänsla jag burit med mig under barndomen sedan jag mist min mamma. Jag ville helt enkelt inte släppa taget om de här pengarna, jag ville inte slösa upp dem. 

När sedan vuxenlivet med extrajobb och universitetsstudier tog vid så svalnade aktieintresset betänkligt men jag fortsatte pytsa in överflödiga pengar i aktiefonder så helt vid sidan av stod jag inte. Jag tror att det svalnande intresset kan ha varit min smala lycka för jag behöll min tråkaktier såsom fastighetsbolag och industri hela vägen in och igenom IT-bubblan och klarade därigenom den krisen ganska bra. Då precis som nu ville jag dock vara sist på bollen och gick faktiskt med i börsintroduktionen av Telia. Jag vet inte om det är en efterkonstruktion i mitt huvud men då hade väl bubblan börjat pysa lite här och där? Det blev hursomhelst en lite förlust men i och med det så vaknade aktieintresset till liv igen.

En mycket rolig och lärorik universitetstid kom till sin ända med att jag tog min examen och begav mig ut i yrkeslivet. Den där gnagande otrygghetskänslan fanns fortfarande kvar efter att jag tagit min universitetsexamen och känslan av att jag måste ordna mitt egna skyddsnät utifall något skulle hända var stark. Jag hade lyckats spara på väldigt bra under min studietid med fullt studiestöd, extrajobb och en sambo som delade på kostnaderna med mig. När nu en ganska väl tilltagen lön började ticka in på kontot så blev det liksom bara så att jag skickade in överflödet i fonder och aktier. Det fanns ingen plan for de här pengarna. De var inte öronmärkta för något och FIRE hade jag inte hört talas om ännu. 

 

Som jag minns det så hände något 2011 eller 2012. Jag kan inte riktigt sätta fingret på det men det kan kanske liknas vid att på ett jobbmöte slumra till någon sekund och tvärt vakna till med rusande puls. Jag insåg nog för första gången att mitt sparade kapital nu var så stort att det kunde förändra mitt fortsatta liv om jag tillät det. Jag började bli mer strukturerad och föra bok över utdelningar och värdetillväxt. Jag började mer och mer överge nysparandet i fonder för att istället köpa enskilda aktier. Inte för att jag tror att jag är så mycket bättre på att välja aktier än en duktig fondförvaltare utan mer för att jag tycker det är roligt. 

I skrivande stund har jag 47 olika aktier, två ETF:er och en hög fonder. Dess sammanlagda värde just nu är 15.646.319 kronor varav knappt 3 miljoner är i fonder. 

Jag tror jag sagt det här förut men det finns väldigt många fungerande vägar till miljonerna men mycket få fungerande genvägar. I mitt fall bygger en stor del av min förmögenhet på ett av mitt livs största tragedier. Samtidigt har jag varit tursam som hade andra omkring mig som kunde utbilda mig i ekonomi och investerande. Att jag startade tidigt och fått ynnesten att bli relativt gammal har också hjälpt.

Jag önskar er alla en fin avslutning på veckan!

Tänk om den kommer tillbaka

Jag pratar naturligtvis om förmögenhetsskatten. Nu verkar en hel del av sparbloggarna och de som hänger på finanstwitter vara lite för unga för att ha upplevt förmögenhetsskatten eller ens vara medvetna om att den en gång fanns. Det var faktiskt inte så länge sedan den togs bort. Den avskaffades den förste januari 2007 av regeringen Reinfeldt. Sug på den ett tag, 2007 är inte direkt forntiden. 

De flesta sansade människor säger att den kommer aldrig tillbaka. Jag är beredd att hålla med i detta reflexsvar, kanske för att jag inte vill tänka på vad som skulle krävas om den återinfördes. Det låter också osannolikt att som EU-medlem återinföra den igen, även om Spanien gjorde just det 2011, när det är så enkelt att lyfta sina bopålar och banka ner dem i en mer sansad mylla. Men tänk efter, den är egentligen bara ett dåligt riksdagsval bort. 

Om den återinförs så kommer den med största sannolikhet inte utformas på samma sätt eller ha samma tröskelvärden som den hade strax innan den avskaffades. En exakt likadan skatt skulle bildligt talat gå bärsärkagång genom en stor del av medelklassens ekonomi. 

För gifta/sambos/sambeskattade låg förmögenhetsgränsen på 3 miljoner (1,5 för ensamstående). Den överskjutande delen beskattades sedan med 1,5%. Till förmögenheten räknades fastigheter, aktier, aktiefonder, obligationer, kontanter och i vissa fall även lotterivinster. Det fanns en hel del specialregler, undantag, begränsningsregler och direkta kryphål i underlagsberäkningen. Kryphålen kom till för att det ultrarika helt enkelt inte skulle ta sitt pick och pack och lämna landet. 

Även om fastigheten bara togs upp till taxeringsvärdet och eventuella skulder drogs av så blir det ganska snabbt en relativt stor kapitalhög som du sitter på. Lägg därtill din aktieportfölj som troligtvis skall räknas med till 80% av marknadsvärdet. Nu har din hög växt sig så hög att du syns ända från Rosenbad. Du förstår väl själv vad som händer när en politiker med makt ser att du har reserver att ta av? Då kommer det att börja knorras om vård, skola och omsorg som är underfinansierade. Inte på grund av att de styrande prioriterar fel, utan för att du har ett överskott. 

Som jag skrev tidigare  så hoppas och tror jag inte att den kommer tillbaka. Kommer den tillbaka så kommer den inte att vara utformade exakt som den var 2006. Om så vore fallet så skulle det, beroende på hur man tolkar undantagen, ge mig en skattebörda på mellan 17.000 till 22.000 mer i månaden. Det skulle nog tvinga både mig och min fru att sluta jobba så att vi skulle kunna utnyttja begränsningsregeln. Den säger att max 60% av inkomsten får ätas upp av inkomst- och förmögenhetsskatt. Men va bra! Utbrister ni då. FIRE betyder ju ingen inkomst av tjänst i många fall. Tyvärr kunde även en politiker räkna ut det där kryphålet och skapade minimiregeln. Den medför att minsta möjliga beskattning är 1,5% av 50% av förmögenheten alldeles oavsett inkomst. Skit också!

Vi får se vad som händer när den här pandemins ekonomiska stödåtgärder skall betalas. Jag tvivlar på att Kina erbjuder sig att plocka upp notan.

Trevlig avslutning på helgen!

Vikten av diversifiering

Jag anser mig ha en rätt bra diversifiering i min portfölj, många olika bolag, många olika brancher och i viss mån geografiskt spridda innehav. Visst har jag låtit vissa innehav dra iväg viktmässigt i portföljen. Det känns ju alltid lite jobbigt att ta upp någons vikt, det kan lätt uppfattas som ett personpåhopp. Vilket det naturligtvis inte är då jag bara har portföljen bästa för mina ögon. 

Hursomhelst så har jag noterat att vissa bolag har lagt ut lite. Jag har valt att se mellan fingrarna då flera av dem är investmentbolag och på så sätt är de så att säga miniportföljer i portföljen. Den senaste månaden har med all önskvärd tydlighet visat att detta upplägg inte är någon garanti för en lyckad utveckling. Men det började med ett uppsagt avtal...

En kväll i november dök nyheten upp att Volvo Cars sagt upp nybilsavtalet med Bilia. Äger man drygt 3000 aktier i Bilia så kan man med nedan bild förstå hur det kändes. 

Tyvärr var det inte bara jag som hade en alldeles för stor vikt i Bilia. Även Öresund satt på väldigt många Bilia. Det gjorde inte direkt min dag bättre med mitt innehav på 3000 aktier i Öresund.

Anledningen till att jag hade så många Bilia för övrigt beror främst på att Öresund då envisades med att dela ut aktier till oss ägare. Ett otyg att lura in oss intet ont anande investerare 😉.

Du kan med all rätt ifrågasätta mitt tidigare uttalande om väldiversifierad portfölj när jag samtidigt dubbeläger ett bolag som på så sätt får så stor vikt i portföljen.

Så har vi då en av privatinvesterarnas favoriter, Latour. Denna pärla som så ofta höjs till skyarna för dess fina utveckling. Här har jag högst medvetet låtit vikten springa iväg. Vem vill inte ha en liten Latour-tjockis i sin portfölj? Tydligen tyckte familjen Douglas att det var dags att sätta Latour-innehavet på diet och skickade iväg 11 miljoner aktier med en 12%-ig rabatt. Resultatet ser du nedan.

På mindre än en månad så tappar jag alltså drygt 500.000 SEK under en period när de flesta index pekar uppåt. Vad vill jag då ha sagt med den här solskenshistorian? Jag har hyfsad god koll på min portfölj men trots det hade jag viftat bort risken i BIlia. Varför? Jag hade en vikt på över 3% i Bilia och i Öresund utgör Bilia 17%! Det här borde jag ha sett. Åtgärder har tagits och planen är klar för att minska risken betydligt i denna del av portföljen. Latour tycker jag är av en annan karaktär. Visst jag kunde ha skalat av innehavet när premien låg på 60% men jag tycker ledningen gör ett bra jobb och vill behålla. Jag köper inte fler aktier med en sådan premie men så länge bolaget gör det mesta rätt behåller jag.

Gå igenom era portföljer regelbundet. Gör inte bara antagande att vikterna är rätt. Undvik dubbelägande om ni inte kan motivera varför det är en bra idé. 

Och viktigast av allt, glöm inte att lyfta blicken lite. Av samtliga innehav jag räknat upp ovan så har jag gjort flera 100% i vinst, så ha det i åtanke när du läser den här snyfthistorian.

Trevlig helg!

Detta annus horribilis

Ännu en vecka har passerat på detta annus horribilis. Jag börjar känna mig mer och mer nedstämd. Det spelar nästan ingen roll åt vilket håll jag fokuserar, är det inte nattsvart så är det åtminstone gråmulet. Då är det alltså inte bara vädret jag pratar om. Vädret i Göteborg verkar för övrigt aspirera till att bli den tionde kretsen i helvetet som Dante målar upp i den gudomliga komedin. Det rister och skakar i huset när vindbyarna tar tag om vindskivorna för att försöka lyfta av taket för att se vad som döljer sig därinne. Ett stenkast eller två väster om huset ligger Vinga fyr där det i skrivande stund blåser 18 sekundmeter i medel och 22 sekundmeter i byarna. För att man ändå inte skall få för sig att gå ut så regnar det också. Är det Anders Tegnell som beställt det här vädret?

Nej det är nog mer än vädret som trycker ner mig. Coronapandemin bär såklart en stor del av skulden. Nära och kära man inte får träffa för att de befinner sig i riskgruppen. Människor som dör mitt i livet och många av våra gamla som får ligga helt ensamma när de lämnar jordelivet. Det känns lite futtigt då att gnälla över uteblivna utdelningar, men faktum är att det blir ytterligare sten på bördan. 

Arbetssituationen den här hösten har inte heller varit optimal. Vi pressas nu allt närmre gränsen mot utbrändhet tror jag. I början av pandemin så uppstod som jag förstår det ett akut likviditetsproblem och både anställda och konsulter fick lämna tämligen abrupt. Resterande anställda blev permiterade i varierande grad. Att säga att det kom olägligt är väl egentligen en underdrift. Min arbetsgivare har ett mycket stort utbyte med Storbritannien och Brexit verkar vara det enda som inte påverkas av Corona. Det står nu klart att en hård brexit troligtvis är på väg och då gäller det att vara förberedd. I vår tid när företagsledningen säger att vi måste vara förberedda så menar de i själva verket att det måste finnas IT-stöd till de nya processerna som växer fram. Nu är det alltså mycket mer bråttom och vi är väsentligt färre utvecklare som är kvar. All skit rinner nedåt...

En av få saker som faktiskt har muntrat upp mig är den fina portföjutvecklingen. Jag noterade ett nytt ATH igår när börserna hade stängt. Det sammanlagda portföljvärdet är nu 14.846.083 kronor. Lägger jag på hustruns portfölj ovanpå min så är vi norr om 16,5 miljoner. Snart kanske vi når dubbel dollarmiljonär. Nej det har aldrig varit ett mål, bara en reflektion.

Jag hoppas ni får en härlig lördag detta inlägg till trots.

Amerikanska presidentval är dåliga för börsen

Så har det låtit ett tag nu, men den här veckan har verkligen gjort susen för min portföljs hälsa. Jag är åter på ATH med ett sammanlagt portföljvärde på 14.420.852 kronor. Skall man tro Trump så är valet inte över ännu vilket kan medföra en lite stökig period. Så länge min portfölj går upp kan politiker och dokusåpa-programledare bråka bäst dom vill.

Under veckan köpte jag på mig 100 stycken Millicom till. Den aktien har verkligen inte återhämtat sig från corona-smällen. Jag är dock övertygad om att den får ett rejält uppsving när pandemin släpper sitt grepp om central- och sydamerikas hals.

Glöm inte bort er far idag, om han är värd att minnas då vill säga...

Familjeförmögenhetens utveckling

Det har åter blivit dags att granska finanserna som utgör grunden i Zero strategys korthus borg. Det är knappt ett år sedan jag gjorde min senaste sammanställning och däremellan har det minst sagt varit ett händelserikt år. Är det inte pandemier så är det handelskrig eller presidentval som påverkar börserna. Den här gången passade vi dessutom på att knô in allt detta under samma år. Det här kan väl inte vara bra för den totala utvecklingen i min familjs ekonomi? Förra årets sammanställning slutade med ett överskott på +19.870.000 kronor. 

Tillgångar/skulder	Värde
Gubbportföljen	+14.310.356 kr
Kärringens Fruns	+1.534.101 kr
Hus	+8.000.000 kr
Del i fritidshus	+1.000.000 kr
Bolån	-2.415.000 kr
Överskott/underskott	+22.429.457 kr

Ett par uppskattningar har gjorts vid denna beräkning. Huset har jag tagit upp till köpeskillingen som erlades av oss för ett antal år sedan och fritidshusets värde är troligtvis i underkant. Det ligger ju också en del dolda skatter och lurar här om man skulle få för sig att sälja av allt.

Inte hade jag trott på en så stark totalutveckling ett sådant här skitår. En putsning med dryg 2,5 miljoner kronor på mindre än ett år. Nu låter jag inte detta stiga mig åt huvudet. Det är knappast min enastående investerartalang som skapat denna fina utveckling. Nej det är nog mer diverse centralbankers förtjänst i kombination med en väldigt offensiv penningpolitik.

Det jag kan ta åt mig äran för är mitt tålamod, disciplin och inte minst erfarenhet. Även om jag aldrig upplevt en pandemipåverkad börs tidigare så har jag nu sett ett antal krascher genom åren och man börjar känna igen handlingen. Den lilla kassa jag hade åkte in på börsen när det var som värst, kanske lite för tidigt men ändå. När kassan var slut så utnyttjade jag även lite av min kredit. Det visade sig fungera även denna krasch. Det som skaver en aning den här gången är att en stor del av utdelningarna ställdes in. Jag tyckte annars att kraschen var vältajmad, precis innan utdelningsregnet skulle starta och man skulle kunna köpa massa aktier på rea. Men icke sa Nicke.

Det skall bli spännande att se var vi står om ett år. Trevlig helg!

Där kom fjorton, igen

Idag var jag då äntligen tillbaka norr om fjorton miljoner i sammanlagt portföljvärde igen. Senaste gången jag klöste mig över fjorton miljoner var 12/2 - 2020. 

Sammanlagt värde är i skrivande stund 14.080.473 kronor. Det kanske till och med blir lite pålägg på knäckebrödet ikväll.

Trevlig kväll!

På andra sidan tunneln

Första veckan med åttatimmarsdagar sedan slutet av mars är nu avklarad. Den gav inte mersmak. 

Troligtvis beror det på att det inte direkt är sig likt på kontoret längre. Vi varvar att jobba hemifrån med att vara på kontoret för att inte skapa trängsel. Det innebär att en hel del kollegor inte är där när man själv är där. En del kollegor har dessutom fått gå från företaget. Även en klar majoritet av alla konsulter fick också lämna, vissa av dem har varit där längre än jag. Det känns lite tungt helt enkelt. 

Det var naturligtvis nödvändigt för arbetsgivaren att dramatiskt skära i kostnadsbasen då likviditeten försämrades oerhört snabbt. Det är fullt förståeligt. Problemet vi står inför nu är att flera hundra års erfarenhet gick ut genom dörren på en och samma gång. Jag har fortfarande kontakt med en del av dem som fick gå och samtliga har fått nya jobb eller uppdrag. Chansen att få tillbaka denna specifika expertis och erfarenhet är alltså ganska liten.

Börsen har börjat röra sig allt häftigare de senaste dagarna. Igår strax innan lunch var jag uppe och sniffade på 14 miljoner igen bara för att vid dagens slut åter harva runt i 13,5 miljonersträsket. Allt verkar ha snurrat på bra fram till USA-börserna öppnade. Då verkar många tech-lovers blivit tech-haters helt plötsligt. Jag vet, jag raljerar, det var nog lite vinsthemtagningar. En del minns kanske också slutet på 2018 och vill inte ta en till sväng i den nedförsbacken.

Själv köpte jag lite fler 3M för min månadspeng. Byggde på innehavet från 93 stycken till 100 jämnt. Frågan är om man nu skall försöka bygga ännu lite mer kassa som förberedelse för den eventuella dippen?

Trevlig helg!

Ständigt dessa tvivel

Semestern är slut sedan mer än två veckor tillbaka men jag är fortsatt korttidspermiterad och jobbar således endast 80%. Arbetsgivaren har nu börjat propagera för att vi skall återvända tillbaka till kontoret, om än något uppdelat så att inte alla är där samtidigt.  Inte mig emot egentligen, jag cykelpendlar till och från min arbetsplats och jag kan ärligt säga att jag saknat mina kollegor en smula. Samtidigt har det varit ganska skönt med så mycket fritid som min korttidspermitering har gett mig, speciellt i början av den när jag endast jobbade 40%. Man kanske kan kalla den tiden för sockerfri FIRE, jag fick fortfarande nästan full lön men behövde jobba lite för den. Denna tid har åter fått mig att fundera på om FIRE är något för mig. Jag uppskattar uppenbarligen min fritid, men tänk om jag bara uppskattar den så mycket för att jag har så lite av den? Ständigt dessa tvivel.

Det jag kom att tänka på när min chef framförde detta önskemål från arbetsgivaren, var att kanske kontorsfastigheternas dödsruna publicerats en smula för tidigt? Jag vet, många äro dem som skrika; Retail är död! Retail är död! Men även en del utsträckta pekfingrar har varnat för alltför hög andel kontor i beståndet också. Det var inte så länge sedan det var ett inslag i Rapport som handlade om att konvertera kontorsfastigheter till bostäder(!). Kan det vara så att allehanda spågummor och sparekonomer överreagerar när de ombeds titta djupt i tebladen för att avslöja vår närmsta framtid? Kanske har de alldeles rätt? Ständigt dessa tvivel.

Idag sålde jag av den lilla chanspost jag införskaffade i Atlantic Sapphire i början på juni. Självklart med rejäl förlust! En förlust jag helt klart förtjänat. Jag köpte posten med väldigt svaga argument och egentligen ingen underbyggd analys från min sida. Endast känslor fick styra. Då skall man ha i åtanke att jag precis innan läst ut boken Börspsykologi. Jag har nu tagit till mig av lärdomarna och tittat närmare på bolaget och kommit fram till att det inte är ett bolag jag vill investera i. Men kanske är det detta företag som skall revolutionera laxindustrin, alldeles oavsett vad räkenskaperna säger just nu? Ständigt dessa tvivel.

Det råder inga tvivel om att portföljerna har återhämtat sig bra utifrån var de befann sig värdemässigt i mitten av mars i år. I skrivande stund är det sammanlagda portföljvärdet 13.432.859 kronor, vilket är nästan 300.000 kronor mer än 2019-12-31. Kanske slutar året på plus trots allt. Kanske får vi lite höstutdelningar som vi inte räknat med. Kanske inte. Ständigt dessa tvivel...