torsdag, mars 11, 2021

Ett välstånd byggt på en tragedi

Hur sjutton skrapar man ihop så många miljoner kanske ni undrar? Ja om sanningen skall fram så undrar ibland även jag det. Behöver man ärva familjeförmögenheten eller kanske utveckla en app som sedan kan säljas av för miljonbelopp? En del människor startar företag i unga år som sedan kultiveras och säljs av när det är livsdugligt och får på så sätt en stor påse pengar. Sedan har vi den väg som de flesta svenskar verkar tro leder till miljonerna, nämligen Lotto, Stryktipset eller Trav. 

Ingen av ovan nämnda vägar valde jag, även om jag faktiskt haft 13 rätt på italienska stryktipset för många år sedan. Nej grunden till mitt ekonomiska välstånd var inte en grund som jag valde utan som ödet valde åt mig. Några månader innan min tioårsdag så förlorade min mamma kampen mot cancern. I samband med att jag blev moderslös så löste någon form av livförsäkring ut och pengarna sattes troligen på ett räntekonto under ett vakande öga från en god man. Där låg de och förräntade sig, ja på den tiden fanns det fortfarande något som hette inkomstränta, och väntade på att jag skulle fylla 18 år. 

Under mina uppväxtår efter att mamma gått bort så var jag mycket med min mormor och mina farföräldrar och det var framförallt min farfar som skapade ett aktieintresse hos mig. Han hade lite aktier själv och även Premieobligationer, vilket jag så här i efterhand tycker är lite lustigt. Min farfar avskydde all slags spel och dobbel men när det var dragning på hans serier då spände han öronen kan jag lova. Det var farfar som hjälpte mig att som omyndig köpa mina första aktier. Som jag minns det var det ett knippe fastighetsaktier men jag kan inte komma ihåg vilket bolag de var. Kanske sitter köpnotan i någon pärm uppe på vinden. Tiden efter det blandades av fler köp i fastighetsbolagen men också de riktigt stora industribolagen Volvo och SKF.

Så kom då 18-årsdagen till slut. Förutom att jag erövrade mitt självbestämmande så fick jag även kontroll över det konto där pengarna från min mammas livförsäkring låg. Summan jag fick ut var cirka 100.000 SEK, ingen förmögenhet ens i början på 90-talet men en bra grund att stå på. Det som räddade mig från att som nyrik 18-åring ta pengarna och ge mig ut på en jorden-runt-resa var nog de ekonomiska lärdomar jag fått med mig från min farfar och den gnagande otrygghetskänsla jag burit med mig under barndomen sedan jag mist min mamma. Jag ville helt enkelt inte släppa taget om de här pengarna, jag ville inte slösa upp dem. 

När sedan vuxenlivet med extrajobb och universitetsstudier tog vid så svalnade aktieintresset betänkligt men jag fortsatte pytsa in överflödiga pengar i aktiefonder så helt vid sidan av stod jag inte. Jag tror att det svalnande intresset kan ha varit min smala lycka för jag behöll min tråkaktier såsom fastighetsbolag och industri hela vägen in och igenom IT-bubblan och klarade därigenom den krisen ganska bra. Då precis som nu ville jag dock vara sist på bollen och gick faktiskt med i börsintroduktionen av Telia. Jag vet inte om det är en efterkonstruktion i mitt huvud men då hade väl bubblan börjat pysa lite här och där? Det blev hursomhelst en lite förlust men i och med det så vaknade aktieintresset till liv igen.

En mycket rolig och lärorik universitetstid kom till sin ända med att jag tog min examen och begav mig ut i yrkeslivet. Den där gnagande otrygghetskänslan fanns fortfarande kvar efter att jag tagit min universitetsexamen och känslan av att jag måste ordna mitt egna skyddsnät utifall något skulle hända var stark. Jag hade lyckats spara på väldigt bra under min studietid med fullt studiestöd, extrajobb och en sambo som delade på kostnaderna med mig. När nu en ganska väl tilltagen lön började ticka in på kontot så blev det liksom bara så att jag skickade in överflödet i fonder och aktier. Det fanns ingen plan for de här pengarna. De var inte öronmärkta för något och FIRE hade jag inte hört talas om ännu. 
 
Som jag minns det så hände något 2011 eller 2012. Jag kan inte riktigt sätta fingret på det men det kan kanske liknas vid att på ett jobbmöte slumra till någon sekund och tvärt vakna till med rusande puls. Jag insåg nog för första gången att mitt sparade kapital nu var så stort att det kunde förändra mitt fortsatta liv om jag tillät det. Jag började bli mer strukturerad och föra bok över utdelningar och värdetillväxt. Jag började mer och mer överge nysparandet i fonder för att istället köpa enskilda aktier. Inte för att jag tror att jag är så mycket bättre på att välja aktier än en duktig fondförvaltare utan mer för att jag tycker det är roligt. 

I skrivande stund har jag 47 olika aktier, två ETF:er och en hög fonder. Dess sammanlagda värde just nu är 15.646.319 kronor varav knappt 3 miljoner är i fonder. 

Jag tror jag sagt det här förut men det finns väldigt många fungerande vägar till miljonerna men mycket få fungerande genvägar. I mitt fall bygger en stor del av min förmögenhet på ett av mitt livs största tragedier. Samtidigt har jag varit tursam som hade andra omkring mig som kunde utbilda mig i ekonomi och investerande. Att jag startade tidigt och fått ynnesten att bli relativt gammal har också hjälpt.

Jag önskar er alla en fin avslutning på veckan!

22 kommentarer:

  1. Tack att du delar denna mycket personliga berättelse. Den ger avtryck!

    All kärlek!

    /Cristofer

    SvaraRadera
  2. Instämmer med föregående. Mer personligt än så blir det knappast. Önskar dig verkligen lycka till framöver. / Christer

    SvaraRadera
  3. Hemskt att som 10-åring förlora sin mamma! Fin historia dock och vilken tur att du hade din farfar som sådde lite nyttiga frön i dig! :-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja den förlusten har helt klart format mig som person.

      Radera
  4. En både sorglig och fin livshistoria!
    Tack för att du delar och starkt jobbat att styra upp en riktigt stabil portfölj!

    SvaraRadera
  5. En tapper pojke som blev moderlös, för att sedan låta sina segel fyllas. Det verkar ju gått bra!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja ekonomiskt har det helt klart gått bra.

      Radera
  6. Hallå ZS! Tack för intressant och personlig läsning. Att förlora en förälder är hemskt och tiden läker inte såret, jag talar tyvärr av egen erfarenhet.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack Kalkyl! Nej man får helt enkelt lära sig leva med ärren.

      Radera
  7. Tack för väldigt intressant läsning. Det är en imponerande summa du har sparat ihop, en stor inspiration till oss!

    SvaraRadera
  8. Det är alltid roligt att lära sig mer om en annan människa. Tack för ett bra inlägg.

    SvaraRadera
  9. Tack, mycket intressant att läsa och kul att det gått så bra med ditt sparande! Jag är övertygad att din mamma skulle vara mycket glad och stolt över hur du förvaltat pengarna.

    Jag fyllde också 18 år på 90-talet och startade, om jag minns rätt, med cirka 40 tkr i Allemansfonder som jag fick av mina föräldrar. Jag sparade även en del av mitt studielån i Contura-fonden som student. Tyvärr investerade jag med lånade pengar i Eriksson just innan IT-kraschen och förlorade alla mina besparingar.

    Jag återhämtade mig efter ett tag och börjar nu närma mig 4 miljoner i investerat kapital. Jag vet att det inte är mycket, men det är i alla fall något. Jag siktar på 10 miljoner år 2030.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Bra jobbat! 4 miljoner är en riktigt ansenlig summa och din målsättning känns helt klart nåbar.

      Radera
  10. Hej ZeroStrategi.

    Beklagar att din mamma gick bort i så tidig ålder. Gällande sparandet var det nog tänkt från början att du skulle bli rik. Du ville helt enkelt ha en ekonomisk trygghet och du fixade det över tid. Riktigt bra kämpat måste jag säga. Jag får hoppas att även jag blir ekonomisk fri den dagen jag kommer upp i din ålder. Någon som jag inte ser som en omöjlighet.

    Önskar dig en trevlig vecka och fortsatt lycka till på din resa :-)

    Mvh Slimis

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack Slimis! Att du når dina mål tvivlar jag inte på. Du har ju haft en fantastisk portföljutveckling med din strategi.

      Radera