måndag, januari 24, 2022

Något så ovanligt som söndagsångest

Igår hade jag en väldigt harmonisk och avslappnad söndag. En sådan där dag helt utan måsten eller av mig själv påtvingade uppgifter. Som tvåbarnsfar, äkta hälft och husägare så lär man sig uppskatta och ta tillvara sådana dagar. Kanske minns man dem från sin ungdom innan allt det där ovan hände? Var det inte fler av dem då tänker man när man sitter där i fåtöljen och funderar? 

Jovisst var det fler av dessa dagar när man var yngre innan allt det där ovan kom. Vad gjorde jag egentligen av dessa dagar? Slösade jag upp dem eller fyllde jag dem med någonting meningsfullt? Jag borde ta tillvara på en sådan här ledig dag. Vad gjorde jag egentligen i min ungdom med sådana här dagar funderar jag vidare. Kanske erinras jag något jag gjorde just en sådan här dag och tänker att jag kan kanske göra det igen? Nej det passar sig inte, jag är för gammal svarar jag mig själv avfärdande.

Kanske måste jag inte fylla dagen med någonting? Gör jag det så kanske det inte förblir en sådan där dag längre. Då är det bara ännu en dag i raden av alla andra dagar. 
 
Som vanligt när jag känner en viss beslutsångest eller har målat in mig själv i ett funderingshörn så går jag till min fru och rådfrågar henne. Min fru har mångårig erfarenhet att hantera både mig och mina funderingar och vet vanligtvis hur jag skall ta mig ur dem.

En lika genial som enkel plan presenterades.
- "Kan vi inte åka in till stan och sätta oss på ett café?"


Inga fler funderingar

Att sitta och samspråka med min fru och son över en fika på Mr Cake fyller mig med en meningsfullhet som nästan ingen hussyssla någonsin skulle kunna göra. En känsla av sammanhang, att man betyder något och gör skillnad för någon. En riktigt härlig känsla.

Känslan satt kvar långt in på kvällen men när läggdags närmade sig och måndagens förpliktelser och måsten fyllde mina tankar så kom jag på mig själv med att önska att jag kunde spola tillbaka dagen för att få chansen att uppleva den igen. Att förlora den där söndagsharmonin fyllde mig med ett obehag. På måndag morgon skulle just den känslan vara borta och ersatt med andra. 

Är det detta obehag som äkta FIRE-aspiranter känner varje söndag? Kan det vara så illa att jag närmar mig den punkten själv?

11 kommentarer:

  1. Jag har slutat jobba sedan drygt ett år och hur skönt som helst.
    Jag har inga jobbiga söndagar nu men hade förstås det sista tiden på jobbet, så jag förstår din känsla. Men som sagt, nu inga jobbiga söndagar

    SvaraRadera
    Svar
    1. Härligt! Det var en lite ovan känsla för mig men jag får se om den dyker upp nästa söndag också.

      Radera
  2. Jag känner ett visst obehag varje söndag när vi lämnar stugan vid havet. Igår när vi åkte tillbaka mot stan så konstaterade vi att om jag skulle sluta jobba så hade vi stannat kvar på obestämd tid och njutit av det vackra vädret som råder för närvarande.

    Det är komplicerat. Jag brottas med kluvna känslor, varje dag kan jag bestämma mig och ändra mig igen.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ständigt dessa tvivel. Jag glider själv in och ut ur olika övertygelser.

      Radera
  3. Slutade yrkesarbeta för 5 år sedan - inte ångrat en minut. Söndagarna då man blir kvar i stugan, lägger in mer ved i brasan - blir ännu bättre..

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja just det scenariot lockar måste jag erkänna.

      Radera
  4. Grejen är ju att när man jobbar på vardagarna så är det så mycket som ska hinnas med på helgen. Om då söndagen är helt oplanerad, särskilt efter en lördag med full fart, så känns det väldigt konstigt.
    Jag hade det så i helgen som var. Efter en lördag där alla i familjen hade inplanerat 2 eller 3 olika aktiviteter var, så var söndagen helt tom! Tur att vi har bra kommunikationer, kan samåka med andra samt att även ett av barnen har körkort, annars hade lördagen varit en stor utmaning logistiskt.

    Så här års betyder en tom söndag verkligen "en tom söndag". Det är varken läge för trädgårdsarbete eller tex att tvätta fönster. Inte tillräckligt med snö för skidåkning här i trakten (om man inte ska trängas på konstsnöspåren), skridskoisarna töade och blev osäkra. De blandade restriktionerna, som ändras varje timme och man måste hålla reda på olika regler beroende på vem som äger lokalen, gör att det är svårt att göra något som arrangeras av någon annan (muséer, utställningar, restaurangbesök, simhallar mm).
    Inte ens gamlingarna i släkten hälsade vi på eftersom de hade fått nån vanlig förkylning.

    Det kändes jättekonstigt med en tom söndag! Samtidigt längtar jag till framtiden där jag kan få fler tomma vardagar.

    Spargrisen

    SvaraRadera
    Svar
    1. Snart är det i alla fall dags att börja förodla de grödor som du tänkt äta under sommaren :-)

      Radera