onsdag, maj 20, 2020

Min arma lekamen

Min permitering tuffar vidare och jag fortsätter som (o)frivillig passagerare att sitta vid mitt kupéfönster och se världen susa förbi där utanför. Man ser en del glada poster på twitter där ett ökat sparande blivit möjligt tack vare hemmajobbandet och den sociala distanseringen. Det är glädjande att läsa andras positiva syn på en annars ganska dyster nutid. För egen del har permiteringen och hemmajobbandet inte inneburit några större sparmuskler, snarare tvärtom faktiskt.


  • Före hemmajobbandet så cyklade jag till jobbet, nu hasar jag från sängen till köksbordet för vidare transport med apostlahästarna till hemmakontoret - besparing 0 kronor
  • Före hemmajobbandet så hade jag alltid matlåda med mig till jobbet, matlådeätandet består men nu hemma i mitt eget kök - besparing 0 kronor.
  • Före hemmajobbandet så hällde jag i mig 3-4 koppar gratiskaffe på arbetsgivarens bekostnad per dag, nu måste jag SJÄLV(!) betala mitt eget sörplande - besparing 0 kronor.
Punkterna på min ToDo-lista som vi (nåja) skapade vid början av min permitering är snart alla avbockade. Nya rabatter har anlagts, vindskivorna har målats och altanen är utbytt. Nu är det bara lite småkrafs kvar. Jag övervägar att behålla några ogjorda punkter på listan utifall min hustru börjar ana att jag har alltför mycket fritid här hemma. Då har jag i alla fall något att panikrabbla som svar till varför jag absolut inte hinner med att rotera takpannor eller manuellt pollinera äppleträdets 20000 blommor.

Vad gäller mina portföljer så går det just nu lite uppåt, lite sidledes och lite nedåt. Just nu är det sammanlagda värdet 11.979.081 kronor.  Jag är fortfarande ner dryga miljonen sedan årskiftet alltså. Ännu mer om jag jämför med ATH från i mitten av februari.

Asbesthistorien fortsätter orsaka huvudvärk för Johnson & Johnson. Nu verkar bolaget ha tröttnat och beslutat att ta bort produkten från sitt sortiment för USA och Kanada. Tusentals stämningar har tydligen också lämnats in mot bolaget. Det är nog lika bra att amputera den lemmen. 

Nu är det dags att resa sig ur fotöljen och trä på sig arbetsbyxorna innan frun kommer hem.

Trevlig kristi flygare på er!

6 kommentarer:

  1. Hej, jag känner igen mig, också permitterad 40%, men dessutom har vi fått ett varsel på oss så troligen snart utan jobb.
    Då blir det ännu mer tid till att fixa mkt, men då kommer det ju saknas pengar, alltid något problem :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ajdå det låter olycksbådande. Jag klarade mig undan det första varslet men det lär komma fler.

      Radera
  2. Hej Zero Strategi.

    För egen del är jag riktigt trött på mitt jobb i perioder. Men samtigt har det sina positiva saker med jobbet. Att träffa arbetskollegor, fika och göra någon nytta i allmänhet. Sen uppskattar man troligtvis ledigheten lite mer än om man aldrig jobbar. Men hade jag vunnit 50 000 kr i 25 år hade jag troligtvis vart ledig på obestämd tid. Skulle jag sakna jobbet kan man alltid komma tillbaka :-) Har du några planer vad du ska göra om du blir arbetslös under en längre tid? Byta jobb eller studera något annat kanske?

    Trevlig helg.

    Vänliga hälsningar Slimis

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej Slimis.
      Ja man kan nog bli lite trött på alla jobb om man bara arbetar där tillräckligt länge. Blir jag av med jobbet så exekverar jag nog FIRE tror jag. Kanske kollar om man kan ströjobba lite med ditten och datten.

      Jag hoppas du vinner 50.000 kr/månad i 25 år :-)

      Radera
  3. Även jag är en av de som börjar tröttna på mitt jobb. En längre period av arbetslöshet skulle passa bra nu. Men den möjligheten är nog långt borta just nu tyvärr. Kanske bättre att byta inriktning i arbetslivet istället...eller hoppa av helt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag tycker det går i vågor. I ärlighetens namn bävar jag inför att eventuellt behöva gå upp till minst 100% igen. Byte av inriktning är nog inte så dum idé, något som är deltid då kanske.

      Radera