Då och då ploppar det upp listor över böcker som vi spar- och börsorienterade bör läsa minst en gång per liv. En av böckerna som ofta hamnar på dessa listor är "Rich Dad, Poor Dad" skriven av Robert T. Kiyosaki. Författarens ambition med boken verkar vara att visa vilsna själar utan ekonomiska läs- och skrivkunskaper vägen till ekonomisk framgång (frihet?). För att hjälpa pedagogiken på traven så använder han sin fars levnadsöde i jämförelse med en eventuellt påhittad framgångsrik barndomskamrats far.
Du har kanske redan börjat ana vad jag tycker om den här boken? Att som författaren gör och förespråka entreprenörskap tycker jag är bra och egentligen en av få vettiga förslag han lyckas krama fram på de knappt 200 sidorna. Tyvärr verkar han tro att vägförgreningen till ekonomisk framgång är så binär att om man inte väljer entreprenörskap så är man dömd till ekonomisk otrygghet och att på äldre dar bli bitter. Detta antagande är felaktigt vilket jag och många med mig är ett bevis på.
Författaren hänvisar ständigt till sina egna lysande affärer som han gjort tack vare lärdomarna han fick när han jobbade gratis i rike fars affär. Överlag är det specifika fastighetsaffärer som avhandlas under mycket specifika förutsättningar vilket drar ner lärdomsnivån till som bäst halvsömniga anekdoter. Jag måste också säga att som nybörjare läsa denna bok för att sedan ge sig på spekulativa fastighetsaffärer inhandlade på kredit låter helt galet.
Författaren ger också intryck av att ha en väldigt ambivalent inställning till utbildning. Han kan inte nog så ofta rekommendera att gå olika säljkurser för att lära sig att marknadsföra sin produkt. Men så fort det blir tal om högre utbildning såsom college/universitet så kan man med lätthet ana ett visst förakt från författaren. Även Fattiga far, som verkar vara mycket välutbildad, hängs ut för läsaren som ett varnande exempel.
Slutligen vänder jag mig emot det lite charlatanliknande sätt författaren försöker sälja in sin "väg till ekonomisk framgång". Att läsa om författarens högriskaffär som gjorde att inköpet av Porschen kunde tidigareläggas hissar både en och två varningsflaggor för mig.
Som ni säkert har förstått så kan jag inte med gott samvete rekommendera någon att läsa denna bok.
